Backgården är ett samlingsnamn för ett äldre odlings- och våtmarkslandskap i anknytning till Brandboviken, som är en del av sjön Stora Aspen och Kolbäcksån, några kilometer sydost om Fagersta.

Området består av odlingsmark, åkerholmar och kärr. Åvestbobäcken meandrar ut genom markerna och mynnar i viken, där det vid höga vattenflöden skapas en översilad sankmark. Vid Backgården pågår ett restaureringsarbete för att skapa mer gynnsamma förhållanden för såväl rastande som häckande fåglar. Ett fågeltorn har byggts på platsen. Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.

Fåglar

Lokalen är bra från mitten av mars till i början av juni, då vårsträckande flyttfåglar drar förbi. Efter islossningen rastar en del änder och vadare i kärret. Vid denna tid finns det chans på
t.ex. vinterhämpling, snösparv, lappsparv, råka, stenfalk, blå- och brun kärrhök, sjöorre, salskrake, havstrut, ringtrast och småspov.

Även under höststräcket kan ett besök rekommenderas (från mitten av augusti till fram emot november). Förutom ovan nämnda arter finns då chansen att dessutom få syn på t.ex. rödstrupig piplärka, blåhake, prutgås och dvärgbeckasin. Ovanför landsberget i söder kretsar ibland kungsörn och havsörn.

Backgården är ibland överraskningarnas ställe då en hel del oväntade fåglar kan dyka upp. Under åren har 216 arter observerats på lokalen och bland höjdpunkterna kan nämnas kustlabb, brun glada, röd glada, jaktfalk, mindre sångsvan, fjällgås, ägretthäger, svärta, alfågel, vitryggig hackspett, strandskata, dvärgmås, skräntärna, årta, rödspov, videsparv, småfläckig sumphöna, samt kärr- och flodsångare.

Arter som häckar i området eller näringssöker intill eller i sjön är småskrake, gulsparv, storlom, smålom, fiskgjuse, storspov, fisktärna samt några storskarvar.

Hitta dit

Backgården ligger ca 3km söder om Fagersta intill riksväg 66 i riktning mot Västerås. Vid Åvestbo svänger man vänster (från Fagersta hållet) mot Backgården, skylt finns. Man följer vägen rakt på mot Isnäset tills man ser vattnet. Där delar sig vägen likt ett Y och parkering finns på vänster sida. Fågeltornet syns då till höger.

Dokument

• Broschyr Fågeltorn Backgården (pdf) Pdf, 1.7 MB.

Tätortsnära ängsmarker

NVK har på tre ställen i Fagersta plöjt bort grässvålen och planterat in ängsfrön för ängar. Detta i Bäckens Park, grönytan på Midgårdsvägen samt Solbacksparken. Fagersta Naturskyddsförening har gjort de fina skyltarna och skrivit informationstexten nedan.

Varför är den här ängen viktig?
Ängar är en miljö där många arter kan finnas sida vid sida. En enda kvadratmeter kan innehålla 50 växtarter. Många insekter är knutna till växterna, till exempel fjärilar, bin, humlor och blomflugor. Finns det många insekter trivs även fåglar och fladdermöss. Och vi människor blir gladare av blommor. Genom den här ängen hjälper vi alltså till att bevara både växter och djur.

Vi behöver insekterna.
För att det ska bli frukt och frön behöver växter pollineras (befruktas). Pollinering betyder att pollen flyttas från ståndare till pistill, inom samma blomma eller mellan olika blommor.
Nästan alla blomväxter behöver hjälp med pollinering från olika insekter. En stor del av insekterna håller på att dö ut i Sverige och i resten av världen. De behöver mat (pollen och nektar) från olika växter som inte är besprutade, och de behöver boplatser.

Att sköta en äng förr och nu
Att samla in vinterfoder till tamboskap har människor i Sverige gjort sedan vi blev bofasta
och började låta våra djur stå i stall för cirka 2500 år sedan. Slåttern, att varje år slå och
samla in gräs, har sedan dess format vårt landskap. Den årliga slåttern innebar att ängen
med tiden blev ganska näringsfattig. Ängsblommor gillar näringsfattig jord så därför
mår de bra av att man tar bort växtligheten när man slår ängen senare på sommaren och tar
bort de näringsrika växtdelarna.

Få ängar finns kvar.
Det finns knappt en procent kvar av de ängsmarker som fanns i Sverige för hundra år
sedan. Orsaken är ett förändrat jordbruks- och skogslandskap vilket har gjort blommande
marker ovanliga.

Långa tungor och mat på benen – för pollinering.
Alla bin och många andra insekter som fjärilar och blomflugor i Sverige lever av nektar och pollen från blommor på olika växter. Nektar innehåller socker och ger insekterna energi
till att orka flyga och bygga bon. De gillar sött, precis som många människor! Pollen är fullt med protein och samlas in som mat. Bin kan samla pollen i klumpar på benen. Det går
åt mycket pollen. Ett bi, tex, kan behöva samla ihop nästan 37 miljoner pollenkorn till ett bo med bara sex stycken ägg. Vissa insekter kan äta från de flesta blommor.
Andra är mer petiga med maten och kan bara äta från vissa blommor just för att tungorna är
anpassade för dessa.

Inventering av Salamandrar

Enligt Länsstyrelsens Naturvårdsplan för Västmanland finns det två salamanderlokaler i Fagersta kommun, det finns däremot inga fynd rapporterade in i artportalen vid den ena. Den ena lokalen är belägen väldig centralt i Fagersta tätort. NVK har låtit en konsult inventera den centrala lokalen som liggen lite ovanför Mellingssjön för att kunna förbättra för arten. Tyvärr hittades inga salamadrar på platsen trots inventering över flera månader.

Stigar i Kottmosseskogen

Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund och Fagersta Kommun har tillsammans med Fagersta Naturskyddsförening markerat ut befintliga stigar i skogen mellan Fagersta och Norberg.

Nya informationsskyltar har även tagits fram vid stigentréerna, så att du lätt ska kunna få en överblick av alla stigarna i området. Dessa stigar används redan flitigt av många kommuninvånare men kan vara okända för nya invånare. Med denna upprustning hoppas vi att flera ska hitta hit och våga sig ut i skogen, utan rädsla för att gå vilse. Samtidigt som stigarna även kan locka turister att nyttja vår tätortsnära natur.

Mer information: Kottmosseskogen
Karta
Naturkartan med GPS rundor